Tourettes syndrom hör till de utvecklingsrelaterade tillstånd som debuterar i barndomen eller ungdomen. Det är en kombination av tics, d.v.s. ofrivilliga repetitiva rörelser respektive ljud, som utgör kriterierna för Tourettes syndrom. Dessa tillstånd anses numera vara helt neurobiologiska, d.v.s. inte orsakade av faktorer i omgivningen.
Tics är motoriska eller vokala impulser som personen inte kan stoppa. De kan uppkomma helt spontant eller som svar på en upplevd sinnesretning.
Sinnesretningar har beskrivits som en lätt kittling på huden, som utlöser en motorisk handling (själva ticset), varvid kittlingen försvinner. Dock återkommer den mycket snart igen.
De vokala ticsen startar ibland på motsvarande sätt med t ex en irritation i halsen som leder till ideliga harklingar.
Barn med Tourettes syndrom har ibland ytterligare utvecklingsrelaterade problem, som ADHD/DAMP, tvångssyndrom och/eller autistiska drag.
Tics och Tourettes är inte orsakade av faktorer i omgivningen, utan anses idag helt och hållet vara neurobiologiska.
Fler än de som senare får diagnosen Tourettes syndrom kan ha övergående tics under någon period i barndomen eller senare i livet.
Symtom
Motoriska tics kan vara enkla, och utgöras av blinkningar, grimaser, rynka på näsan, knäppa med fingrarna eller ryckningar i andra delar av kroppen. Komplexa motoriska tics kan innefatta att man berör sig själv eller andra, biter sig i tungan eller läppen, eller företar provocerande gester.
Vokala tics kan också vara enkla som att fnysa, hosta, vissla, grymta eller skrika. De komplexa vokala ticsen kan ibland vara av formen ”fula” eller opassande ord, att man säger de ord någon annan sagt eller upprepar det man själv just sagt. Oftast är de dock mer banala, mer eller mindre meningsfulla ord, fraser eller meningar.
Utredning och diagnos
Diagnosen ställs efter föräldrars beskrivning, personens egen berättelse och psykologens observation av verbala och motoriska tics.
Det är också viktigt att noggrant utreda andra tillstånd som ofta förekommer samtidigt med tics och Tourettes syndrom.
Till sist är det av stor vikt att utesluta att tillståndet har med drogmissbruk eller andra hjärnsjukdomar att göra.
Behandling
Antipsykotiska läkemedel har visats ha viss effekt vad gäller att minska frekvensen av själva ticsen. Det finns antidepressiva läkemedel som kan mildra tvångs symptomen, liksom psykologiska behandlingar som kan ha viss effekt.
Huvudlinjen är dock det man kallar psykoedukativ behandling. Det innebär att barn, föräldrar och lärare (m.fl.) får tillgång till utförlig och ingående information om tillståndet och ges möjlighet att diskutera på vilket sätt tillvaron för de berörda kan underlättas.
Hur får man hjälp?
Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, är förstahandsalternativet för diagnos och behandling av barn och ungdomar.
Att anhöriga och omgivningen i stort skaffar sig information för att förstå tillståndets karaktär, och upprätthåller en icke-dömande inställning är viktigt för att tillvaron skall bli mer uthärdlig för den som lider av tics och Tourettes syndrom. Egen kunskap är givetvis också viktig.
Lägg till kommentar
Kommentarer