Det finns vissa sjukdomar som har uppnått en nästan mytisk status. I ett oräkneligt antal Hollywoodfilmer, deckarböcker
och TV-serier har vi fått beskåda hur "Schizofrena" eller "Psykopater" har gjort sig skyldiga till alla möjliga hemskheter.
Den enkelspåriga media fokuseringen i samband med diverse sensationsjournalistik har skapat en hel serie fördomar och förutfattade meningar om vad schizofreni är och hur en person med denna sjukdom ska bete sig.
Tyvärr förhåller det sig som så att om något upprepas tillräckligt många gånger så blir det en sanning.
Vi ska här reda ut några av de vanligaste föreställningarna om schizofreni
och istället presentera en mer realistisk bild av diagnosen. Ordet "schizofreni" kommer från grekiskan och är en sammanslagning av de två orden för "sönderdela" och "sinne". Med detta i åtanke blir det lättare att förstå vad diagnosen innebär.
Schizofreni är en sjukdom som, utan behandling, riskerar att bli personlighetsupplösande. Vidare går det att se "schizofreni" som ett samlingsnamn för en rad olika personlighetsupplösande sjukdomar. Det finns ett antal undergrupper som diagnosen kan delas in i allt beroende på symtom. Undergrupperna blandas ofta ihop med andra diagnoser t.ex. borderline vilket leder till en hel del förvirring.
I samband med ordet "schizofren" hör man också ofta begreppet "psykos". Begreppet "psykos" är ett samlingsnamn för psykiska störningar där uppfattningen om verkligheten är förändrad.
Exempel på psykotiska symtom kan vara hallucinationer eller att man har vanföreställningar. Det är också vanligt att man vid en psykos hör röster, eller tror sig kunna förstå vad andra tycker och tänker. Dessa symtom går att förknippa med andra sjukdomar och tillstånd än "schizofreni".
Därmed är en psykos och sjukdomen schizofreni inte alltid liktydig även om de ofta framställs så.
Vad är Schizofreni?
Schizofreni är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna. Ungefär en procent av befolkningen kan räknas med att drabbas. De flesta som uppvisar symtom på schizofreni gör det redan i ungdomen. Vanligtvis drabbas män tidigare än kvinnor. Få utvecklar sjukdomen i medelåldern men risken för att drabbas ökar igen senare i livet. Schizofreni bland barn är ovanligt men det förekommer också.
Schizofreniförbundet hade tidigare i år en buss i kungsträdgården där man kunde gå in och uppleva de symtom en människa med schizofreni upplever som sin verklighet (en psykos). Där fick man till exempel uppleva "hallucinationer" i form av röster, som är det vanligaste inslaget i en schizofreni psykos. Schizofreniförbundet betonar att gränsen mellan egna tankar och verkligheten är mycket oskarp för en med schizofreni.
Orsaker
Det finns ingen enskild orsak till schizofreni. Utredningar visar istället att schizofreni orsakas av både arv och miljö. Forskning visar att man utan någon ärftlig belastning har ungefär 1 procents risk att man blir schizofren. Har man en förälder med schizofreni ökar risken att själv få schizofreni med cirka 10 procent. Har både ens föräldrar schizofreni ökar risken med hela 40 procent.
Vilken typ av schizofreni man drabbas av är dock högst individuellt. Det finns kopplingar mellan arv och miljö. En person med de genetiska förutsättningarna för att utveckla schizofreni får en ökad risk genom att placeras i en negativ miljö. Allt från stress till alkohol och droger kan ha en inverkan.
Symtom
De symtom som är typiska vid schizofreni kan variera starkt från individ till individ. Ett vanligt symtom är hallucinationer i form av röster. Rösterna kan kommentera den sjukes handlingar och tankar vilket gör att de upplevs mycket verkliga. Vanföreställningar av olika slag kan uppstå och vara extremt störande. Exempelvis kan den schizofrene uppleva att han kan påverka andras tankar och känslor eller tvärt om. Den sjuke kan göra bisarra associationer om saker i omgivningen och inbilla sig att göra allt möjligt. Människor som möts kan framstå som främmande varelser eller hotfulla på olika sätt. Sjukdomsinsikt saknas och därför upplevs vanföreställningarna som helt verkliga. Konstigheterna i omgivningen förklaras med övernaturliga fenomen, telepati, hypnos, UFO, konspirationsteori eller något annat som saknar all förankring i verkligheten. Det är lätt att se den lockelse schizofreni har på nöjesindustrin med dessa bisarra inslag.
Andra mer konkreta symtom kan vara exempelvis ett stört känsloliv, oförmåga att känna glädje, apati och paranoia. Beroende på vilka symtom som är mest framträdande och vilka uttryck de tar delas schizofreni in i undergrupper. eber Paranoid schizofreni, hebefreni och sen parafreni uppträder alla vid olika tidpunkter i livet och tar sig olika uttryck. Ju senare i livet symtomen visar sig desto bättre är prognosen.
Paranoid schizofreni innebär att personen känner sig "utvald". Det kan till exempel vara att man hör kodade meddelanden i radioprogram och att man upplever att världen motarbetar en i den uppgift man inom psykosen känner sig utvald till. Personer med paranoid schizofreni hör ofta också röster och skratt som förföljer en. Dessa inre röster och skratt är ofta lika verkliga för en med schizofreni som vilken röst som helst. Därför kan schizofreni och psykoser i största allmänhet göra att man får stark ångest, och/eller misstror sina egna tankar och intryck.
Ett exempel på hur denna diagnos skildras inom populärkulturen är "A Beautiful Mind" med Russel Crowe.
En av de mer kontroversiella undergrupperna är det som, i folkmun, kallas "personlighetsklyvning". Just denna form av schizofreni har gjorts oförglömlig i allt från komedier som "Mina jag & Irene" till skräckisar som "Psycho". Diagnosens verkliga namn är "dissociativ identitetsstörning" eller multipel personlighetsstörning. Den definieras som ett tillstånd där en person uppvisar ett antal olika personligheter som är helt åtskilda från varandra.
Diagnosen "dissociativ identitetsstörning" har inget alls med schizofreni att göra utan är något helt annat. Vidare är det en starkt ifrågasatt diagnos som sällan ställs. Själva sjukdomens existens ifrågasätts och många menar att den är en effekt av felaktig terapi eller psykotropiska droger. Ett känt fall i Sverige är Thomas Quick där en del experter hävdar att hans personlighetsklyvning vuxit fram under terapi och är inbillad.
Behandling
Behandlingen av schizofreni består nästan alltid av kontinuerlig medicinering. I de fall då behandlingen och medicinering avbryts är risken för återfall stor! Schizofreni behandlas därför genom en långvarig och kontinuerlig kontakt med sjukvården.
Behandling av schizofreni innebär också information och hjälp till anhöriga så att de kan bemöta den med schizofreni på ett bättre sätt och har beredskap vid återfall av eventuella psykoser. Eftersom schizofreni inte går att bota så syftar behandlingen helt på att endast dämpa de symtom som uppstår till den grad att man kan leva ett vanligt liv, eller ett så vanligt liv som det bara är möjligt.
Test på nätet
Det finns inget enkelt sätt att testa om någon lider av schizofreni. På internet finns en uppsjö av diverse online-test man kan göra. Samtliga test av detta slag bör behandlas med största misstänksamhet. Överlag bör mycket av den information som står att läsa om schizofreni granskas noga då det råder en enorm begreppsförvirring.
Även i källor som framstår som seriösa finns det åtskilligt med felaktigheter. Om du misstänker att du själv eller en person i din närhet lider av denna mycket allvarliga sjukdom är kontakt med legitimerad läkare den enda vägen att gå. Var försiktig med all information du tar del av och betänk noga vad du tar in.
Lägg till kommentar
Kommentarer